Men det kommer inte idag. Det dröjer ett tag till. Nu tänkte jag beröra något helt annat.
I förra veckan träffade jag en väldigt trevlig kille vid namn Pablo Paez. Han jobbar med radio, just nu på SR P4. Förutom det så har han ett eget sidoprojekt kallat Adoptionspodden. Jag kan å det starkaste rekommendera dig som har ett intresse för adoption och de olika aspekterna omkring ämnet att kolla in hans intervjuer! Han talar med alla möjliga personer som har med adoption att göra med väldigt intressanta resultat. Det är både glädje och sorg som berörs, ett medium som inte ryggar för att belysa alla sidor kring adoption. Länkarna hittar du längst ned i detta inlägg.
Genom att länka till intervjun avslöjar jag en rad saker som jag tänkte beröra här. För det första, mitt namn. Conny Norén heter jag, hej hej. Där försvann anonymitetstanken kring bloggen, men jag hoppas slippa hatbrev på posten.
Den andra saken som är något jag (och min fru, P) länge talat om, är vår dotters SN. Hennes speciella behov. Vår dotter är helt döv, vilken lägger ännu en aspekt på adoptionen och vårt föräldraskap. Vi har lärt henne teckenspråk från grunden och fått bygga upp en kommunikation med henne som har varit helt fantastisk. Allt detta berör jag i intervjun, så du får helt enkelt lyssna på den om du vill veta mer. Men några summerande ord kring varför jag inte berört hennes SN eller dövhet i allmänhet här på bloggen tidigare: Det spelar ingen roll.
Hon är den hon är. Hon är en fantastisk och fenomenal människa i sin egen rätt, och genom att prata för mycket om hennes dövhet känner jag att jag riskerar att reducera henne till "den döva flickan". Även om det för vår del är en hel del besök i vården och teckenspråksutbildningar, förutom det arbete vi gör i hemmet, så väljer jag att inrikta bloggen på mig själv och mina reflektioner kring föräldraskapets olika sidor. Om vår dotter är döv, så är det bara en liten sidogrej i relation till det jag vill skriva om här. Hade hon inte varit döv så kanske hon hade haft läpp- käk- eller gomspalt, klumpfot, en synskada, en dysmeliskada eller något helt annat. Barnens fysiska egenskaper är inte det som skall definiera dem, och därför har jag inte berört det förrän nu. Jag tänker heller inte i framtiden gå närmre in på det.
Med det sagt, inget är omöjligt. Om någon råkar hitta hit och läsa detta, är nyfiken på dövhet, teckenspråk, bygga upp en kommunikation från grunden eller något annat, skicka ett mail så tar vi det den vägen.
Så, nu har jag nog täckt upp det mesta.
Inslaget med mig hittar du på: http://adoptionspodden.libsyn.com/
Gilla även gärna Facebooksidan för regelbundna uppdateringar när det kommer nya avsnitt: https://www.facebook.com/Adoptionspodden
Sköt om er där ute. Nästa inlägg hoppas jag få färdigt någon gång under veckan, eller senast till helgen. Vi hörs!